Förut var löpningen den delen i triathlon som jag hade störst problem med MEN efter Stockholm Marathon 2011 förändrades det. Stockholm Marathon var ett av de roligaste lopp jag genomfört. Det var en ögonöppnare för mig att man kan springa långt och lite långsammare. Min löpning bestod tidigare av “springa så fort att jag får blodsmak i munnen”.

Utrustning:

Det fina med löpningen är att det inte behövs någon mer utrustning än ett par bra löpskor du passat ut och som du gillar.

Några tips:

• Börja med lite och lätt. Kroppen måste vänja sig vid löpningen och distansen. Se till att du ökar några kilometer i veckan. Om det blir tufft, spring en kortare distans. Var noga med att du inte tröttnar för att du tycker att det blir jobbigt.
• Om du får känningar i benhinnor eller knän, var noga med att vila. Blir man skadad kommer man få “vila” mycket längre…
• Om du har svårt att komma ut på löppassen, se till att du har en plan. Boka in dina löppass och det är inget som får göra att du bokar av, bara sjukdom.
• Om du satsar på en Ironman, sikta mer på långa långsamma pass än intervaller. Det är viktigare att kroppen vänjer sig vid lite längre distanser.
• Långpassen ska vara långa men kom ihåg, spring inte uppåt marathondistansen. Det sliter för mycket på kroppen.