Nu ska jag gå tidigare från jobbet för att hämta ut mitt nya fina träningskort.
Sen blir det RPM på Najaden Gym, kanske ses vi där?
|
|||||
|
Nu ska jag gå tidigare från jobbet för att hämta ut mitt nya fina träningskort. Sen blir det RPM på Najaden Gym, kanske ses vi där? Idag börjar ju som sagt Take STHLM-utmaningen och dagen till ära har jag införskaffat en ny pulssändare till min polarklocka: Jag har spanat in den här länge och i och med dagens start tyckte jag att det var värt det. Den funkar nämligen med Nike+, strålande idé! Jag har varit dålig på att ge mig själv en klapp på axeln bl.a. gällande helgens triathlon. Så det här ser jag som belöning för ett väl utfört lopp och kämparglöd. (Tittade för övrigt in på hemsidan och Östermalm ligger sist! Kom igen nu!) Efter många om och men och lång väntan på ett erbjudande köpte jag mig idag ett gymkort! Det blev SATS med motiveringen att flest av mina vänner tränar där vilket betyder träningssällskap. Så nu hoppas jag på att alla glada SATS-tränande vänner bjuder med mig på diverse träningsupptåg! Den första september händer en hel del saker som man måste ha koll på!
Jag skrev ett inlägg om TakeSTHLM tidigare och här är en sammanfattning: Nike+ och MTV har skapat en utmaning som går ut på att man ansluter sig till sin favoritstadsdel och sedan springer för att få färg att färga Stockholm gator med och då i stadsdelens specifika färg. För att vara med behöver du inte bo i den specifika stadsdelen men du måste välja din favorit av följande: Kungsholmen, Östermalm, Södermalm, City eller Vasastan. Logga in på mtv.se/takesthlm och se till att det blir din stadsdel samlar kilometrar. Varje kilometer räknas! Jag är kämpar för LILA och Östermalm (jag bor ju inte i stan så jag tar stadsdelen där jag jobbar). Det här är ett perfekt sätt för dig att motivera dig inför ToppLoppet och att springa för mitt lag! Glöm inte att anmäla dig till mig! fõrsvinner allt annat. Varning för ett långt och smått exalterat inlägg. Med en mening var mitt triathlon: Sååååå jobbigt men sååå kul! Jag måste erkänna att dagen började med att jag inte alls kände mig sugen på att tävla. Jag hade mycket hellre legat kvar i sängen och sovit bort hela förmiddagen. Men efter en hel del tankar bestämde jag mig för att ge det ett försök. Att ta mig runt och bryta loppet om förkylningen skulle göra det jobbigt för mig. Sagt och gjort, vid niotiden var jag framme vid gärdet och hämtade ut mitt startkit. Allt gick smidigt och det var skönt att ha god tid på sig både för att titta på de riktigt bra triathleterna (Alex sprang förbi med enorma kliv efter simningen) men också för att förbereda växlingsstället. Ju närmre starten kom desto mer nervös blev jag men mitt mål var satt, ta mig igenom hela loppet. Ner mot start träffade jag på Carro vilket verkligen gjorde mig glad. Att ha någon där som hejjar på en betyder verkligen mycket! Vattnet var ca 17 grader när jag väl stod där på startlinjen. Hua! Startskottet gick och den 750 meter långa simningen började. Det var tungt, ordentligt tungt. Jag hade svårt att hålla tempo och jag kände av förkylningen. Men efter ett tag släppte det. Det gick lättare och lättare och när jag väl var framme vid land igen kändes det inte så farligt. Direkt uppe ur vattnet var det av med badmössan och glasögon, kabba ned våtdräkten och springa upp mot växlingsstället. Enligt hemsidan tog min simning 21:50. Lite sämre än jag hoppats på. Växlingen gick över förväntan, våtdräkten slank av, på med strumpor, skor, nummerlapp och hjälm och sen ut i cykelspåret. Cyklingen har jag egentligen ingenting att säga om. Jag är nöjd, jag höll ett bra tempo och jag blev inte trött. 2 mil tog 44:02. Sen gick jag in i väggen, växlingen gick än en gång jättebra men mina fötter var iskalla efter cyklingen och låren likaså. Så stumma ben har jag nog aldrig haft i hela mitt liv. Då börjar såklart tankarna snurra och efter 2 km var jag slut. Ska jag gå? Ska jag sluta? Det är ju så lite kvar! I takt med att värmen började komma upp och mina fötter slutat sticka gick det mycket bättre och när jag började varv två kändes det helt okej. Jag var ju givetvis helt slut men det är man ju alltid i slutet av lopp. Med 1 kilometer kvar ville jag gråta, jag var (och är) så himla stolt över mig själv. Jag sneglade på klockan och såg att min tid jag tippat på (2 h) var långt fram och det snarare närmre 1:40. I mål blev resultatet till slut: 1:36:15 och en 50 plats av 99 startande och jag är supernöjd! (löpningen tog 25:29) Jag tyckte verkligen det var kul att tävla i triathlon, man får visa att man är mångsidig och det ställer krav på en sjuhelsikes kondition. När det gäller tävlingen i sig har jag bara bra saker att säga. Hatten av till arrangörerna! Allt rullade på jättesmidigt och jag har nog aldrig tävlat på en sån välarragerad tävling. Tre stora plus:
Här kommer mitt triathlon i lite bilder, tack Carro för dessa! Dagens tävling var över förväntan när det gällde både resultat och upplevelse! Jag berättar mer sen, när jag fått varva ned, titta på officiella resultat och bilder. Den här förkylningen kunde inte ha sämre tajming. Nu sitter jag här hemma och försöker med alla medel att tänka mig frisk. Jag hade till och med börjat se fram emot triathlon! Men det är inte över än. Jag kan bli så pass bra att jag tycker det är värt att ställa upp. Håll tummarna för mig! Förutom det sitter jag här och är avundsjuk (inte min bästa sida) på folk som går på trevliga invigning på löplabbet (Terese, Lotta, Ella och Ursula) och Anna som köper värsta fina cykeln och här sitter jag och är bitter. För mig är det bara att bita i det sura äpplet, vila, vila och åter vila och hoppas på en bättre morgondag! Så, jag började känna redan igår att något inte stod rätt till och på eftermiddagen började jag få ont i halsen. Eftersom det var för sent för att sjukanmäla mig körde jag RPM-passet som gick förvånansvärt bra ändå. Dock får jag sota för det idag. Idag har jag ännu värre ont och efter lunch fick jag anse mig besegrad och gick hem. Typiskt dåligt! Den här helgen bjuder på så mycket kul att jag inte har tid att vara sjuk! Nu sitter jag här och är bitter, har sovit i stort sett hela eftermiddagen och ingen förändring har skett. Jag hoppas att jag känner mig bättre imorgon. Jag vill ju köra triathlon på söndag! Här kommer iaf några bilder som jag lovade er från gårdagens frukost: Under sommaren har man troligtvis gjort en av två saker:
Nu när hösten är på intåg kan det därför vara bra att ha några tips hur man antingen kommer igång eller håller uppe ett bra tempo när tiden är knapp. Jag tänkte i 4 små delar tipsa om några saker som kan göra det lättare för dig och första delen handlar om: Hitta det som motiverar dig.För att träningen ska vara kul även när stressen kommer krypande och tiden är knapp måste det vara något som man känner sig motiverad av. Det kan vara allt från att köpa dig ett par nya skor, att köpa ett gymkort på ett nytt gym eller att hitta en ny träningsform som man inte testat förut. Det viktiga är att det är något som gör att du håller igång. Fysisk aktivitet är väldigt viktigt för att du ska må bra och för att du ska orka med de påfrestningar som arbetslivet eller skolan kan erbjuda. För mig finns det två framgångsfaktorer som funkar som motivatorer.
Vad motiverar dig? |
|||||
|
Copyright © 2010 diehn.se - All Rights Reserved |
|||||
Comments