Nytt i bokhyllan!
Forma kroppen och maximera din prestation – om kost och träning på vetenskaplig grund av Nicklas Neuman och Jacob Gudiol som också skriver på traningslara.se.
Tankar kring att vara bäst och Stockholm Marathon.
Lotta skrev om att vara bra, bättre och bäst. Det fick mig att fundera samt att jag och Ursula pratade om något liknande under löpturen igår.
Jag tränar mycket just nu. Jag laddar, laddar och åter laddar för mina mål. Mina mål är Kalmar Triathlon och en svensk klassiker. Inget annat.
Marathon närmar sig med stormsteg och jag ska utan tvekan springa. Dock får jag en klump i magen när alla marathonsatsande kompisar springer långpass och frågar mig hur det går. Jag blir blind, ser bara maran och blir stressad. Det är bara 1 månad kvar! Jag glömmer bort att mina satsningar går bra och jag har gott om tid till augusti inte den 28 maj.
När jag ser klart och inte är blind av stress och alla bra löpare så har jag ingen tanke på att försöka vara bäst under marathon. Min förväntning på maran är att klara den.
Gårdagen var helt underbar. Jag och Ursula sprang knappt 11 km i 5.55 tempo. Så bra har jag aldrig sprungit på träning. Idag, dagen efter, känner jag ingenting fysiskt. Ingen träningsvärk, inga onda knän och kroppen är pigg. (Förutom min mensvärk som gör att jag inte kan röra mig). I alla fall, min poäng är denna: det var en väldigt bra formkoll! Jag kommer att klara maran jag vet det och jag vet också att jag inte kommer att vara bäst men det gör inget. Det är inte mitt mål, jag anmälde mig för att bevisa för mig att jag klarar det. Marathon är en milstolpe på min väg mot mitt mål.
Jag hoppas verkligen att de som satt maran som sitt mål når dit, men jag tänker inte bli förblindad och stressad av att de är bättre än jag. Jag tränar på mitt sätt och jag kan inte göra mer än mitt bästa!
Inget event för mig idag…
.. för jag sitter på jobbet. Det känns trist att inte få testa Ruffie training men det får helt enkelt bli en annan gång.
Nu ska jag försöka med att peppa upp mig lite. Ta nya friska tag och kanske till och med ta mig till simhallen. Bara för att jag inte hinner med träningen som börjar klockan fem betyder det inte att jag inte kan hinna simma lite senare. Badhuset har faktiskt öppet till 21 idag.
Resten av veckan ser ut såhär och jag hoppas verkligen på att jag får ihop passen:
Fre: Simning, Cykel 42′ (15 min upp och nedv. 4*2 min styrkeintervaller, 3 min vila)
Lör: 3 timmar spinning, (skulle även blivit Yoga under “Träna ditt hjärta för de hemlösa”-eventet men har fått prioritera bort det.)
Sön: TSM – 22 km, Spinning 75 min
Semesterlunk.
Nu börjar vi komma in i semesterlunket. Det är riktigt härligt med ca 32 grader och nästan lika varmt i vattnet.
Erik tränade thaiboxning idag och själv har jag övat stakning och diagonal mha expandern. Det gym jag tittat ut var en besvikelse så det får bli löpning och simning som främsta träningsformer.
Om det är någon som vet var jag kan träna bodypump i Patong så säg till. 
I osynk.
Jag är i total osynk när det gäller träningen.
I tisdags åkte jag på affärsresa till London och kom hem sent i går kväll. Inte nog med att man inte har någon tid alls för sig själv så finns det väldigt få träningsmöjligheter. Den enda chansen jag hade till att träna var på mornarna.
Oturligt nog fick jag magsmärtor natten mellan onsdag och torsdag och utan sömn blir löpning på morgonen inte ett alternativ.
Nu står jag här, det är fredag och jag har bara tränat en dag den här veckan, vad göra?
Jag vet ärligt talat inte, jag har hamnat helt i osynk. Jag har ingen lust att träna och alla pass som är möjliga för mig att gå på idag är fulla.
Imorgon är det tänkt att jag ska göra Träningsglädjes tretimmarsutmaning. (Man ska träna tre timmar i rad) Ursula, min partner in crime, har blivit sjuk. Vad göra?
Hmm.. jag vill bara att det ska bli ny vecka så att jag kan planera träningesveckan och komma in i rutinen igen.